Jag var och hälsade på Reidar Hjalmarsson, som hade blivit otroligt smal och smärt. Per var med. Han bodde på en stor bonngård med stora ängar utanför. Helt plötsligt under fikan så kommer det in en stor stark gubbe och tar tag i mig och bär bort mig samtidigt som ja sprattlar och ropar på hjälp. Helt plötsligt är hela Pers familj där och försöker rädda mig. JAg lyckas komma loss och alla ropar "spring Malin, spring och göm dig" Jag springer å springer men helt plötsligt är de fler elaka människor och de får tag i mig och kör iväg med mig. Här är det ett litet hål i drömmen. Helt plötsligt är vi i ett stort hus, strandhus, för det är massa vatten precis utanför. JAg stretar emot och försöker komma loss ur allas hårda grepp runt mina armar, men lyckas inte. När jag får av mig huvan som jag har över ansiktet ser jag en hel del bekanat ansikten runt mig. Frida, Jennie, Pia, Emelie Schultz, gamla killkompisar och Hanna å Sara å Madde...ja de flesta kompisar till mig var där, och alla var med och kidnappade mig. Jag fattade ingenting. Helt hysteriskt grät jag och frågade alla vad de ville av mig, varför de tagit mig. Men ingen svarar. Vissa ser lite skyldiga ut, speciellt Emelie. Och jag skriker till henne. "Du, emelie, som alltid varit den snälla lilla ängeln, vad tror du min pappa sklle säga om han fick reda på det här" Hon började gråta samtidigt som en av killarna som ja inte kände börjar rycka mig i håret och skrika "nu e de bra". De slänger in mig i ett av rummen i huset och låser dörren utifrån, inga fönster bara massa tomma lådor överallt. JAg hör att de pratas om att de ska ha en lösensumma från min Pappa, eftersom jag i drömmen verkade ha en väldigt rik pappa. Så då låg jag på golvet i rummet och grät över att jag var dotter tillen rik pappa, och att det inte var kul.
Sen är det ett litet hopp i drömmen. Jag blir utsläppt från rummet för att jag behöver gå på toa. På vägen till toaletten så ser jag ngt som jag aldrig vill se. Två av de elaka killarna kommer med en sönderslagen Per, han är också kidnappad. Och jag förstod verkligen inte varför. Jag kommer ihåg att jag funderade på vem som ska betala hans lösensumma. Per tittade på mig och gestikulerade att det var okej när jag började sprattla och försöka komma ur det grepp jag satt i. Den tjejen som följde mig till toan var inte en av mina vanliga kompisar, hon var ngn annan. Hon var inte lika hård som de övriga. OCh när jag frågade henne om ja inte kunde få kolla till Per så sa hon okej, men det får gå snabbt. Så hon låser upp dörren med en nyckel....och jag lyckas i all hast innan hon lägger ner nyckeln i fickan att sno den. Utan att hon märkte det. Sen lät hon mig gå in. Det var hemskt. Pers cell var värre än min och han var slagen och blödde och hade massa blåmärken. Jag berättade snabbt att han inte kan lita på ngn av "kompisarna" som fanns i huset...sen kom det fler elaka människor utanför och jag drogs ut ur rummet, dock med en nyckel till pers cell som ingen annan visste om.
Ett litet hopp till i drömmen. Helt plötsligt ligger jag på en brits. en sjukhusbår. Och ngn kommer och lägger en sån där plastig blå sak under min rumpa och ber mig ta av mig kläderna. Jag fattade inget. Då förklarar Emelie att de skulle insiminera ngt slags medel som skulle göra att man inte kunde göra faderskapstest om jag skulle bli gravid i huset. Att läkare inte skulle kunna få fram vem som var pappan. Då fick jag panik, då förstod jag att jag skulle utsättas för våldtäckter. JAg skrek som en galning mot dem. Hur fan de kunde behandla mig så här. Då vaknade jag till lite från drömmarnas värld, av att jag skrek faktiskt. Men ja var envis och somnade snabbt om. Jag var ju tvungen att rädda Per och mig själv från de här jävla idiotiskt elaka människorna.
Ett litet hopp till i drömmen. Jag kommer på en utmärkt plan i drömmen. JAg lurar alla att jag fått urinvägsinfektion. I min plan var tanken att jag skulle behöva springa på toa så många gånger att de till slut skulle tröttna på att följa med mig. OCh att jag då när jag väl får springa dit själv skulle låsa upp Pers dörr å att vi sen skulle rymma därifrån...Nu kom jag dock inte så långt i drömmen. Jag fick springa på toa många gånger och varje gång följde de med. Jag var så frustrerad. Sen hade alla elaka människor en liten fest. DE drack alkohol och dansade och sjöng. Då tänkte jag att jag väl äntligen skulle kunna få gå på toa själv, när de e onyktra. MEn då kommer "bossen" till alla. Å det var en gammal stark gubbe, samma som rövade bort mig från början. Och han frågar mig om min pappa, och jag säger att han äger ett hus på kusten. Då blir han vansinnig, åsså visar det sig att vi är i min pappas hus. Å det är min pappa som ska betala min lösensumma. Det resulterar i att huset som vi är i helt plötsligt blir en båt, samma rum och allt..bara det att det nu är en båt. Precis innan jag vaknar sitter jag och känner på nyckeln till Pers rum samtidigt som jag sitter och tittar ut mot havet med stoooora vågo och önskar att jag kunde komma därifrån...bort från tortyren och bort från våldtäkter och bort från mina vänner som visade sig inte vara vänner. Samtidigt som jag gråter. OCh jag vaknar av att mina kinder är alldeles våta. Det var hemskt. En riktigt hemsk dröm. Uch.
Så kära bloggläsare. hur tyder man denna drömmen?
*can dreams be true?*
2007-06-18
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar