Kroppen börjar säga ifrån på riktigt nu. Att jobba 12 timmar om dagen och inte ha en ledig dag i sikte.
Försöker muta kroppen, som darrar och har ett tryck i bröstkorgen...- snart får du kaffe!
Hoppas innerligt att det räcker för att må lite bättre.
Hjärnan tänker knappt
Den är bara inställd på
Vakna-jobbet-kaffe-jobba-jobba-kaffe
Längtar som fan efter kaffet.
Det är för mig som dunderhonung är för Bamse.
Borde börja gå upp tio min tidigare så jag kan dricka hemma. Slippa vara en skör varelse på tuben.
2010-09-23
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar